Living the dream - Melbourne

Annu en gang var det ett bra tag sedan jag skrev pa denna sida. Beror val mest pa att internet kostar sa mycket att jag oftast maste prioritera, och da kommer oftast Facebook som prio 1, och som de flesta vet kommer man aldrig langre an sa.
Men nu har jag lyckats ta mig hit, till prio 4 i rankordningen - skriva om vad fan jag gjort, gor, och vill gora.
Kortfattat skulle jag vilja saga att Nyar i Brisbane var nagot av de trakigaste jag gjort, ja australiens nyar ar nog forovrigt ganska daliga, iallafall om man ar en san som jag som gillar fyrverkerier o smallare och snooo och mycket dricka, sang, skratt o cigarrer. Har far man inte ens kopa smallare utan ngt speciellt tillstand, och fyrverkeriet pa Southbank bron varade bara i ynka 10 minuter, till skillnad fran Sverige dar vi borjan smalla 3 veckor innan och efter nyar.
(1 - 0 Sverige )
Fredagen den 6e Januari (grattis mormor) bestamde jag mig for att lamna Brisbane, den tiden fick va forbi dar, sa jag tog bussen till Byron Bay pa morgonen o forsokte leta upp hostel som inte gick alls, for det var tydligen deras javla hogsasong, sa dar satt en ensam Luigi med stora vaskorna i Biblioteket o ringde runt till ALLA hostel, hotel, motel, resorts och lagenhetsuthyrning i Byron och strax utanfor, UTAN NAPP.
Gav upp, saklart, och skulle bara ga in o skita pa ett hostel innan bussen gick hem till brissy igen, men sa horde jag en tjej saga att hon inte ville ha sitt rum langre till receptionisten, sa jag gick fram o sa att jag kunde ta over det, vilken lattnad. Receptionisten var heller ingen annan an Anna Kallberg, helsingborgare, bekant, ganska kul.
Pa kvallen nar jag lag i min hostel-sang o laste Snabba Cash (som jag hade hittat pa Xbase hostel i Brisbane, valdigt valdigt bra, battre an filmen) och drack rodvin sa att orden blev suddiga, fick jag ett samtal fran en annan lullig donna namligen NELIA ! :D Hon sa att imorgon (lordagen) skulle Asa och hon aka in till byron o hamta mig, sa fick jag bo hos dom i angra natter. KANOOON. Det firade jag med 2 danska tjejer fran hostlet med ol, mer vin, och nan konstig vodkadrink.
10 minuter utanfor Byron Bay City bodde Nelia hos Asa och David och dottern Amber.
Bade Asa och David ar ex-modeller och hittade varandra i Hongkong pa catwalken for manga herrans ar sedan, sen bildade de ett foretag som de har monopol pa (= rika), och gifte sig, o bosatte sig i Davids hemland AUSSIE, fick dottern Amber, och nu lever dom lyckliga i ett av de VACKRASTE stallena jag nagonsin varit pa.
Dom har 1 stort hus, 1 gasthus (dar jag bodde), 3 hastar, 3 hundar o en ful Katt.
I utbyte mot att jag o Nelia stadade, mockade, plockade ogras, diskade, malade, o flyttade tunga grejer fick vi bo Gratis med goood mat, vin, filmkvallar, Rodeo, och jag fick ett EGET rum med kingsize sang (fantastisk kansla efter att ha delat vaningsangar med 10 andra i samma rum i fem manader).
Stannade dar i nastan 2 LYCKLIGA veckor.
Sen akte jag till Melbourne ja, Tisdagen den 17e Januari.
Samma dag som Grand Opening Tennisveckorna drog igang, vilket var valdigt osmart med tanke pa att alla hostels var upptagna i stan, sa jag fick bo utanfor i ST.Kilda som de sa snyggt hette, vilket inte var sa dumt iallafall for jag hade 10 minuters gang till stranden och de ar i ovrigt ett valdigt vackert stalle.
Ringde till Luke Oliver, ett telefon-nummer jag fick av Nelia, till ett Horse-racing-stall utanfor Melbourne, for att soka jobb samma dag.
Kom in pa intervju nasta morgon klockan 8, och tio minuter senare gick jag ut ifran stallet med ett jobb och ett leende, start dagen efter. HUR BRA? Tack Nelia.
Den onsdagen kom Beatrice till Melbourne, hon sokte jobb pa samma racingbana fast ett annat stall - fick jobbet.
Pa torsdagen akte vi till Caulfield for att fixa hus att bo i, nara till jobbet, och det hittade  vi sa  vi flyttade in samma kvall. 15 minuter att ga till jobbet, fran Bambra Road till Booran Road. Vi tva fungerar forovrigt javligt bra tillsammans och har faktiskt jattekul tillsammans :). Vi shoppar mat cirka 3 ganger i veckan, ser pa How I met your Mother pa hennes Laptop om kvallarna o far skrattanfall allt for manga ganger for ingenting. Dessutom pratar jag i somnen tydligen, valdigt mycket med.
alltsa, EFTER 2 DAGAR I MELBOURNE HADE JAG ETT JOBB OCH RUM. Maste bara papeka detta, eftersom att det ar melbourne hogsasong just nu och det finns tusentals backpackers har som kampar med bade jobb o boende. moaahahahah
Nu har jag jobbat pa Racing-banan i 2 veckor o jag trivs jattebra!!! Alla ar jatte trevliga, jag ar den enda som ar fran utlandet vilket ar bra. Jag jobbar med Jacque, Jen, Kat, Rorey, Conner, Rick, Joe, Amanda, Hoppie, och Julie. Och 4 stycken jockeys - Kurt (skitsnygg), Timmy, Simona och Johnny. Samt chefen Luke Oliver saklart.
Jag har borjat vanja mig vid att jobba fran 4-9 pa morgonen shift 1, och shift 2 fran 2-4 pa eftermiddagen. Det ar ett forbaskat tempo man maste halla pa racingstall - mockar, simmar hastarna, tvattar hastarna, sopar, sadlar, mata, vattna, och det ar fantastiskt kul, speciellt eftersom att vi ar ett riktigt skont gang som arbetar som ett bra Team som kan ta hand om 38 stissiga Racing-hastar.
For ovrigt Piercade jag navlen i forrgar (tisdags), det blev faktiskt valdigt fint, och det gjorde inte ont. Jag o Jacque passade pa att spontan-pierca oss mellan shiften eftersom det var "rea" och jag har alltid velat ha en i navlen, angrar mig IKKE :). Forlat kansliga lasare som Mappa, farmor och mormor & morfar, men det finns faktiskt varre saker. Ta o googla "fjortisar" eller "gothare" eller "punkare" sa ska ni fa se pa fan. Ni kanske ska vara glada att det de enda "felet" pa ert kara barn/barnbarn ar en liten glittrande diamant i navlen. Det, och att jag har daligt lokalsinne.
Och en lite trakigare sak - Idag hande en liten olycka i stallet. Jag gick som vanligt ner till racingbanan med Horizon Fillie (hast) for att byta hast med en jockey att ta hem till stallet. Hasten jag fick var helt javla uppspelt efter att ha tranings-racat, och jag kunde inte fa nagon kontroll pa den, han steppa pa stallet, travade i cirklar omkring mig o hade huvudet hogt till molnen, och ingen kunde hjalpa mig for dar hade alla sin egna hast o ta hand om, men jag forsokte o halvvags hem till stallet blev en annan hast lite radd vilket triggade igang min hast sa han stegrade o landade pa min lilla rygg sa jag foll omkull o var tvungen o slappa hastjavlen, sa han sprang hem, o min mobil jag hade i fickan hitta jag pa marken med hela skarmen krossad. Nu vet jag pappas tanke - vafaaaaan hade du med mobilen pa dig i stallet for. 1. Detta var ju typiskt nog forsta javla gangen jag hade pa mig den for att jag glomde vaskan o ville inte lagga den lost i omkladningsrummet.(so much for being careful) 2. Tyvarr har jag inte formagan att se in i framtiden. 3. Jag ar SAAA JAVLA GLAD att de ar min mobilskarm som ar krossad o inte min fot, eller annu varre - huvvet. Dessutom fungerar min mobil precis som vanligt.
Jag lever, o jag tanker fortsatta leva, for ska jag do ska jag fan inte do pa ett javla racingstall pa andra sidan jordklotet. Punkt.
Fredagen Den 30e Mars kommer va min sista arbetsdag, for den 31e ska jag o Beatrice aka vidare pa en 3 dagars tur pa "the great ocean Road" fran Melbourne till Adelaide, stanna dar i 2 dagar, sen aka upp till Alice Springs pa 3 dagarna aventyr, sen skiljs vi at - Hon till Ostkusten, jag till Vastkusten.
Annat an allt detta sa vill jag att ni ska veta att jag mar JATTEBRA (om an lite ont i ryggen) och varje dag nar jag vaknar ar jag stolt over mig sjalv som kan fixa allt dehar!
Sjalvklart har jag saknedagar, nar jag verkligen saknar er vanner o familj o husdjur o Helsingborg o Sverige overhuvudtaget.
Speciellt saknar jag min familj mer an nagot annat, verkligen. Jag har den basta familjen nagon kan tanka sig. Och jag ar faktiskt stolt  over mamma o pappa ocksa som nu lever ensamma med zack i var stora villa o klarar det sa bra. Jag alskar att ni alskar varandra och jag ar sa glad att se er nar vi skypar, nar ni sitter i koket o dricker ert forbannat goda Zoegas Kaffe o skrattar tillsammans i morgonrockarna, precis som det alltid varit, precis som det ska vara.
Mackan saknar jag ocksa lite, fast bara lite, han e ratt cool anda ibland o han behandlar mig som en syster fast "alla vet att jag egentligen ar importerad fran polen".
Mormor och Morfar ar ocksa hogt upp pa listan som ar sa engagerade att dom antagligen har last HELA detta blogg inlagg, till skillnad fran de lite mindre intresserade som skrollar ner o letar efter nan spannande mening. Dessutom har dom bada facebook - hands up till dom.
Farmor har ju till o med lyckats fixa Skype o ar lika glad som alltid, fast jag saknar hennes hembjudningar pa god mat o mys med hela slakten, det ar hon valdigt bra pa den dar kvinnan.
Anna-karin ar en jag har tankt mycket pa den sista tiden ocksa. Hon har liksom alltid varit ett stort stod for mig, aven fast jag puttade bort henne lite nar hon blev tillsammans med Ulf o fick oscar o lina pa kopet o jag inte langre var etta pa hennes barn-lista, sjalvklart precis i ratt timing till mina tonarsdebut ar. Men det slog mig haromdagen, att hon fantamej ar en riktigt harlig kvinna och jag saknar faktiskt henne med.
Nu kan jag faktiskt inte sitta o ropa upp alla i slakten, aven om jag skulle vilja sa orkar jag inte for det finns sa mycket gott om alla o ingen hade heller orkat lasa hela detta blogg-inlagg.
(note to self - skriv kortare)
Jag tanker pa er, minns er, och jag langtar efter er.
I sommar ar jag er!
PUSS fran vackra Melbourne!
Annu en gang var det ett bra tag sedan jag skrev pa denna sida. Beror val mest pa att internet kostar sa mycket att jag oftast maste prioritera, och da kommer oftast Facebook som prio 1, och som de flesta vet kommer man aldrig langre an sa.
Men nu har jag lyckats ta mig hit, till prio 4 i rankordningen - skriva om vad fan jag gjort, gor, och vill gora.
Kortfattat skulle jag vilja saga att Nyar i Brisbane var nagot av de trakigaste jag gjort, ja australiens nyar ar nog forovrigt ganska daliga, iallafall om man ar en san som jag som gillar fyrverkerier o smallare och snooo och mycket dricka, sang, skratt o cigarrer. Har far man inte ens kopa smallare utan ngt speciellt tillstand, och fyrverkeriet pa Southbank bron varade bara i ynka 10 minuter, till skillnad fran Sverige dar vi borjan smalla 3 veckor innan och efter nyar.
(1 - 0 Sverige )
Fredagen den 6e Januari (grattis mormor) bestamde jag mig for att lamna Brisbane, den tiden fick va forbi dar, sa jag tog bussen till Byron Bay pa morgonen o forsokte leta upp hostel som inte gick alls, for det var tydligen deras javla hogsasong, sa dar satt en ensam Luigi med stora vaskorna i Biblioteket o ringde runt till ALLA hostel, hotel, motel, resorts och lagenhetsuthyrning i Byron och strax utanfor, UTAN NAPP.
Gav upp, saklart, och skulle bara ga in o skita pa ett hostel innan bussen gick hem till brissy igen, men sa horde jag en tjej saga att hon inte ville ha sitt rum langre till receptionisten, sa jag gick fram o sa att jag kunde ta over det, vilken lattnad. Receptionisten var heller ingen annan an Anna Kallberg, helsingborgare, bekant, ganska kul.
Pa kvallen nar jag lag i min hostel-sang o laste Snabba Cash (som jag hade hittat pa Xbase hostel i Brisbane, valdigt valdigt bra, battre an filmen) och drack rodvin sa att orden blev suddiga, fick jag ett samtal fran en annan lullig donna namligen NELIA ! :D Hon sa att imorgon (lordagen) skulle Asa och hon aka in till byron o hamta mig, sa fick jag bo hos dom i angra natter. KANOOON. Det firade jag med 2 danska tjejer fran hostlet med ol, mer vin, och nan konstig vodkadrink.
10 minuter utanfor Byron Bay City bodde Nelia hos Asa och David och dottern Amber.
Bade Asa och David ar ex-modeller och hittade varandra i Hongkong pa catwalken for manga herrans ar sedan, sen bildade de ett foretag som de har monopol pa (= rika), och gifte sig, o bosatte sig i Davids hemland AUSSIE, fick dottern Amber, och nu lever dom lyckliga i ett av de VACKRASTE stallena jag nagonsin varit pa.
Dom har 1 stort hus, 1 gasthus (dar jag bodde), 3 hastar, 3 hundar o en ful Katt.
I utbyte mot att jag o Nelia stadade, mockade, plockade ogras, diskade, malade, o flyttade tunga grejer fick vi bo Gratis med goood mat, vin, filmkvallar, Rodeo, och jag fick ett EGET rum med kingsize sang (fantastisk kansla efter att ha delat vaningsangar med 10 andra i samma rum i fem manader).
Stannade dar i nastan 2 LYCKLIGA veckor.
Sen akte jag till Melbourne ja, Tisdagen den 17e Januari.
Samma dag som Grand Opening Tennisveckorna drog igang, vilket var valdigt osmart med tanke pa att alla hostels var upptagna i stan, sa jag fick bo utanfor i ST.Kilda som de sa snyggt hette, vilket inte var sa dumt iallafall for jag hade 10 minuters gang till stranden och de ar i ovrigt ett valdigt vackert stalle.
Ringde till Luke Oliver, ett telefon-nummer jag fick av Nelia, till ett Horse-racing-stall utanfor Melbourne, for att soka jobb samma dag.
Kom in pa intervju nasta morgon klockan 8, och tio minuter senare gick jag ut ifran stallet med ett jobb och ett leende, start dagen efter. HUR BRA? Tack Nelia.
Den onsdagen kom Beatrice till Melbourne, hon sokte jobb pa samma racingbana fast ett annat stall - fick jobbet.
Pa torsdagen akte vi till Caulfield for att fixa hus att bo i, nara till jobbet, och det hittade  vi sa  vi flyttade in samma kvall. 15 minuter att ga till jobbet, fran Bambra Road till Booran Road. Vi tva fungerar forovrigt javligt bra tillsammans och har faktiskt jattekul tillsammans :). Vi shoppar mat cirka 3 ganger i veckan, ser pa How I met your Mother pa hennes Laptop om kvallarna o far skrattanfall allt for manga ganger for ingenting. Dessutom pratar jag i somnen tydligen, valdigt mycket med.
alltsa, EFTER 2 DAGAR I MELBOURNE HADE JAG ETT JOBB OCH HUS. Maste bara papeka detta, eftersom att det ar melbourne hogsasong just nu och det finns tusentals backpackers har som kampar med bade jobb o boende. moaahahahah
Nu har jag jobbat pa Racing-banan i 2 veckor o jag trivs jattebra!!! Alla ar jatte trevliga, jag ar den enda som ar fran utlandet vilket ar bra. Jag jobbar med Jacque, Jen, Kat, Rorey, Conner, Rick, Joe, Amanda, Hoppie, och Julie. Och 4 stycken jockeys - Kurt (skitsnygg), Timmy, Simona och Johnny. Samt chefen Luke Oliver saklart.
Jag har borjat vanja mig vid att jobba fran 4-9 pa morgonen shift 1, och shift 2 fran 2-4 pa eftermiddagen. Det ar ett forbaskat tempo man maste halla pa racingstall - mockar, simmar hastarna, tvattar hastarna, sopar, sadlar, mata, vattna, och det ar fantastiskt kul, speciellt eftersom att vi ar ett riktigt skont gang som arbetar som ett bra Team som kan ta hand om 38 stissiga Racing-hastar.
For ovrigt Piercade jag navlen i tisdags, det blev faktiskt valdigt fint, och det gjorde inte ont. Jag o Jacque passade pa att spontan-pierca oss mellan shiften eftersom det var "rea" och jag har alltid velat ha en i navlen, angrar mig IKKE :). Forlat kansliga lasare som Mappa, farmor och mormor & morfar, men det finns faktiskt varre saker. Ta o googla "fjortisar" eller "gothare" eller "punkare" sa ska ni fa se pa fan. Ni kanske ska vara glada att det de enda "felet" pa ert kara barn/barnbarn ar en liten glittrande diamant i navlen. Det, och att jag har daligt lokalsinne.

Och en lite trakigare sak - Idag hande en liten olycka i stallet. Jag gick som vanligt ner till racingbanan med Horizon Filly (underbar hast) for att byta hast med en jockey att ta hem till stallet. Hasten jag fick var helt javla uppspelt efter att ha tranings-racat, och jag kunde inte fa nagon kontroll pa den, han steppa pa stallet, travade i cirklar omkring mig o hade huvudet hogt till molnen, och ingen kunde hjalpa mig for dar hade alla sin egna hast o ta hand om, men jag forsokte o halvvags hem till stallet blev en annan hast lite radd vilket triggade igang min hast sa han stegrade o landade pa min lilla rygg sa jag foll omkull o var tvungen o slappa hastjavlen, sa han sprang hem, o min mobil jag hade i fickan hitta jag pa marken med hela skarmen krossad. Nu vet jag pappas tanke - vafaaaaan hade du med mobilen pa dig i stallet for. 1. Detta var ju typiskt nog forsta javla gangen jag hade pa mig den for att jag glomde vaskan o ville inte lagga den lost i omkladningsrummet.(so much for being careful) 2. Tyvarr har jag inte formagan att se in i framtiden. 3. Jag ar SAAA JAVLA GLAD att de ar min mobilskarm som ar krossad o inte min fot, eller annu varre - huvvet. Dessutom fungerar min mobil precis som vanligt.
Jag lever, o jag tanker fortsatta leva, for ska jag do ska jag fan inte do pa ett javla racingstall pa andra sidan jordklotet. Punkt.
Fredagen Den 30e Mars kommer va min sista arbetsdag, for den 31e ska jag o Beatrice aka vidare pa en 3 dagars tur pa "the great ocean Road" fran Melbourne till Adelaide, stanna dar i 2 dagar, sen aka upp till Alice Springs pa 3 dagarna aventyr, sen skiljs vi at - Hon till Ostkusten, jag till Vastkusten.
Annat an allt detta sa vill jag att ni ska veta att jag mar JATTEBRA (om an lite ont i ryggen) och varje dag nar jag vaknar ar jag stolt over mig sjalv som kan fixa allt dehar!
Sjalvklart har jag saknedagar, nar jag verkligen saknar er vanner o familj o husdjur o Helsingborg o Sverige overhuvudtaget. Speciellt nu nar man varit med om en nara doden upplevelse, sa kanner jag for att skriva tackbrev till alla jag kanner o planera min begravning. ("dream a little dream" med mamas and the papas ska iallafall va min begravningslat sa ni vet. .. i fall att.. alltsa :p.. )
Speciellt saknar jag min familj mer an nagot annat, verkligen. Jag har den basta familjen nagon kan tanka sig. Och jag ar faktiskt stolt  over mamma o pappa ocksa som nu lever ensamma med zack i var stora villa o klarar det sa bra. Jag alskar att ni alskar varandra och jag ar sa glad att se er nar vi skypar, nar ni sitter i koket o dricker ert forbannat goda Zoegas Kaffe o skrattar tillsammans i morgonrockarna, precis som det alltid varit, precis som det ska vara.
Mackan saknar jag ocksa lite, fast bara lite, han e ratt cool anda ibland o han behandlar mig som en syster fast "alla vet att jag egentligen ar importerad fran polen".
Mormor och Morfar ar ocksa hogt upp pa listan som ar sa engagerade att dom antagligen har last HELA detta blogg inlagg, till skillnad fran de lite mindre intresserade som skrollar ner o letar efter nan spannande mening. Dessutom har dom bada facebook - hands up till dom.
Farmor har ju till o med lyckats fixa Skype o ar lika glad som alltid, fast jag saknar hennes hembjudningar pa god mat o mys med hela slakten, det ar hon valdigt bra pa den dar kvinnan.
Anna-karin ar en jag har tankt mycket pa den sista tiden ocksa. Hon har liksom alltid varit ett stort stod for mig, aven fast jag puttade bort henne lite nar hon blev tillsammans med Ulf o fick oscar o lina pa kopet o jag inte langre var etta pa hennes barn-lista, sjalvklart precis i ratt timing till mina tonarsdebut ar. Men det slog mig haromdagen, att hon fantamej ar en riktigt harlig kvinna och jag saknar faktiskt henne med.
Nu kan jag faktiskt inte sitta o ropa upp alla i slakten, aven om jag skulle vilja sa orkar jag inte for det finns sa mycket gott om alla o ingen hade heller orkat lasa hela detta blogg-inlagg.
(note to self - skriv kortare)
Jag tanker pa er, minns er, och jag langtar efter er.
I sommar ar jag er!
PUSS fran vackra Melbourne!

Kommentarer
Postat av: mormor

Underbara Louise med en diamant i naveln. Det är rätt Louise, det kunde varit mycket värre! Tråkigt med olyckan med hästen. Även det kunde varit MYCKET värre. Du är duktig som fixar så mycket och så bra. Bara att gå upp kl 3 på morgonen är ju helt fantastigt och att du trivs så bra gör oss glada. Att du har bestämt att åka till Adelaide och Alicce Spring låter spännande och att du har sällskap med Bea låter bra. Sen ska vi inte glömma, som vi påtalat tidigare, att du är så bra på skriva. Det är så kul att läsa om dina upplevelser. Vi saknar dej också men är så glada att du får uppleva så mycket roligt och spännande. Men du, var försiktig med de där "bruntarna"! Älskar dej! Puss och kram! Mormor o Morfar

2012-02-04 @ 12:14:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0